Det var ont om arbete hemma i byn, men plötsligt en dag hittade Nisse en platsannons i ortstidningen. Det var en grevinna som sökte en betjänt till ett gods utanför stan. Nisse tog genast bussen dit för att söka tjänsten.
-Hur gick det? Fick du jobbet? undrade han åldriga moder när han kom hem igen på kvällen.
– Nej, svarade Nisse trumpet. Kärringen skulle veta allt om mig. Först måste jag visa mina händer och fötter och sen ville hon se mina referenser. Det var nog då jag visade fel!

En man kommer till sjukhuset med brännskador på båda öronen.
– Hur gick det här till då frågar sköterskan.
-Jag höll på att stryka min skjorta när telefonen ringde, förklarar han. Jag lyfte strykjärnet i stället för telefonluren.
– Men hur kommer det sig att du brände andra örat då?
_ Det ringde igen.

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!

På uppdrag av en ung supporter kommer det en Bellman historia.

Det var en gång en tysk en dansk och en Bellman de skulle tävla om vem som hade minst pappa. Tysken började hans pappa var så liten att han fick plats i en skokartong.Sedan var det danskens tur. Hans pappa var så liten att han fick plats i en tändsticksask. Sedan var det Bellmans tur. Bellman grät och sa att min pappa dog när han trillade ner från mattkanten.

Fru Agneta var trött på att göra allt hushållsarbete där hemma, så hon och mannen kom överens om att laga middagen varannan dag Agneta kom hem trött och sliten från jobbet, glad över att slippa laga mat. Hon möttes av sin gode make i köket, spritt språngande naken med ett glas vatten i handen.
– I kväll står det kärlek och källvatten på menyn! Sa mannen.
Dagen efter kom mannen hem. Han luktade förväntansfullt och ropade ivrigt.
– Vad skall vi äta idag, min skatt? Varpå Agneta kom fram naken, dåligt sminkad,håret i tovor och väste;
– Rester från i går!

Lille Sune kom försent till skolan, och fröken undrade naturligtvis varför.
– Jo, sa Sune, jag hjälpte en gammal farbror att leta efter en sedel som han hade tappat.
– Bra, sa fröken, du är ett fint föredöme för klassen. Hittade du den?
– Ja, det gjorde jag.
Då blev väl den gamle farbrorn glad?
– Det vet jag inte, sa Sune, han letade fortfarande när jag gick.